Designa en webbplats som denna med WordPress.com
Kom igång

Inkallningslekar

Att lära hunden komma när du ropar är jätteviktigt. Självklart vill vi väl alla att våra hundar ska njuta av lite frihet men det förutsätter förstås att din hund kommer tillbaka när den kallas in. det vanligaste felet vi gör är att kalla in hunden, sätta på kopplet och gå . Din hund kommer sannolikt att lära sig att se inkallningen som ett tecken på att det roliga är över. Vem vill komma då?

Handen på hjärtat, är inte miljön också oftast mycket mer spännande än vad vi är? Vem vill lämna rådjursdoft, harspillning eller löptik för en matte/husse som ändå liksom finns kvar där. Vi behöver, helt enkelt, bli roligare för att få dem att välja oss. jag tänkte dela med mig av två övningar som du kan göra (vid lugna tillfällen) för att du ska bli lite roligare och mer intressant även när vovven är ute lös.

Börja träningen i en lugn miljö med lite till ingen distraktion, till exempel inomhus.

Fokusövningen

Den här förbättrar, ja just det, fokus, engagemang och inkallning på sikt.

Gör så här: (Börja inomhus) Du kan börja spela detta spel inomhus. Ta en hand full med ex lunchen (förutsätter att din hund är matmotiverad och att du ger torrt. Vi som ger färskt kan använda ex torkad vom istället för färsk för detta) Stå med benen brett isär vänd mot din hund, cirka 1-2 m bort och kasta en godbit bakåt mellan dina ben.

Din hund ska springa genom dina ben för att jaga godbiten. När de äter godbiten, vänd dig om så att du är vänd mot hunden igen och placera fötterna långt ifrån varandra. Kasta sedan en annan godbit baklänges genom dina ben och låt din hund springa genom dina ben för att jaga den.

Fortsätt att upprepa spelet tills din hund blir självsäker. Du kan till och med lägga till ex ”kom” som kommando när du kastar godbiten genom dina ben, för att kunna ropa detta till din hund senare när du kallar in den men det inte ska vara tävling utan mer ”Var vid mig”.

Det är viktigt att leka inkallning och inte bli lat så att man bara kallar in nör man måste ute (det är lätt hänt) men om du verkar irriterad och du inte erbjuder något spännande blir du är dina förväntningar orealistiska, särskilt i hektiska miljöer. Men om du introducerar roliga spel i din återkallelseträning kommer din hund inte bara att komma tillbaka till dig, utan de kommer också att bli glada över det!

Alla får vara med

Ta med familjen och ställ dem på varsin sida eller olika hörn . Ha massor av gott godis/leksak och turas om att kalla in hunden mellan er.

Håll inte på för länge med någon av övningarna. Det ska ju vara kul att komma till er.

Annons

Varför ”jobbar” din hund?

Tyvärr är det fortfarande vanligt att höra att hunden skulle arbeta ”för att vi säger det”, ”för att vi har ett bra ledarskap” osv osv. Men det är fel. Hunden jobbar antingen:

1.       för att få något den vill ha 

 eller

2.       för att undgå något obehagligt.

Av någon anledning använder hundägare som tränar med mycket obehag ofta många abstrakta begrepp som t.ex. ”respekt”, ”auktoritet”, ”ledarskap”, de pratar ibland om att efterlikna vargar osv. Kanske hänger det ihop med att det inte är så roligt att mer konkret prata om hur de tränar i praktiken. Det låter onekligen lite finare att säga att man använder ”vargmetoden” än att säga att ”man tar hunden i nacken så att den lättar från backen, sedan lägger man ner den på rygg och låter den visa underkastelse, innan man låter den slicka ”chefen” runt munnen”, eller att säga ”ledarmarkering” i stället för att säga att ”man tar ett ordentligt tag i nackskinnet”.

Om du tränar med korrigering som metod (som jag avråder från såklart av flera skäl som vi ska prata vidare om framöver) måste du vara “konsekvent” i den betydelsen att hunden måste vara helt säker på att om den gör fel blir det obehagligt – varje gång, i alla situationer, ALLTID!. Om du bara korrigerar oönskade beteenden ibland, kommer hunden att undra ”vad är det för skillnad på den här situationen jämfört med när jag gjorde samma sak förra gången? Kan det kanske ha att göra med att husse inte var i rummet då…?”

Samma sak gäller om du ”korrigerar” hunden först efter att ha upprepat kommandot flera gånger,-. Ex: Nej Fido”, ”Nej sa jag”, ”Fido för helvete jag har sagt Nej” . Då  lär sig hunden fort att den inte behöver skärpa sig förrän vid tredje kommandot (eller när rösten är tillräckligt hög). 

Hunden lyder antingen för att den får ut något av det eller för att undgå något obehagligt. Välj det förstnämda så att ni kan få riktigt kul och tryggt ihop.

För en hund som däremot är tränad med positiv förstärkning, t.ex. klicker, godis, är det inte lika viktigt att vara “konsekvent” i samma utsträckning. Matte kan välja att avbryta eller fortsätta, och vänta med att belöna tills hunden går tillräckligt bra. Samtidigt måste Matte inse att hunden inte var redo för detta steg, och gå tillbaka i inlärningen vid nästa försök.

Om vi tränar med positiv förstärkning kan vi så småningom belöna mer sällan, men efter ett oregelbundet mönster. Om du tränar medobehag, kan du inte använda en sådan skala. Obehag är, som sagt, bara effektiv om hunden vet att den blir korrigerad varje gång den gör fel. Så nästa gång du hör en tränare prata om att hunden ska lyda oss för att ”vi säger det/är ledare” så ska du gå därifrån.

Tävling, utmaning eller ”bara” aktivering.

Jag fick frågan vilka mina favorithundsporter är. Jag gillar dragweight, läckage och mineral sök samt parcour bäst. Det absolut bästa med parkour och mineral och läckagesök är att det egentligen inte går att tävla i. Visst kan man utmana sig själv och sträva efter att få en titel men du tävlar aldrig mot andra bara utifrån din hunds förutsättningar och kunskaper.

Malte hittar gasutflödet

Det låter säkert jättekonstigt när det kommer från en som senaste tiden delat mycket bilder från tävlingar i lite olika sporter. Men det är sant, jag är verkligen ingen tävlingsmänniska. Jo, jag tävlade i många år som ung men ju äldre jag blivit desto längre bort ifrån det kommer jag. Kanske mycket för att jag upplever att officiella tävlingar har ett hårdare klimat än vad jag är van vid. När jag tävlade med gamla vovven  Bosse i rally för ett par år sedan var det ofta jag stötte på folk som blev arga både på hunden och sin omgivning när det inte gick perfekt. Det förekom säkert förr men jag har extremt få minnen av det. Visserligen har jag några riktigt hemska upplevelser från min ungdom också men de fallen var ändå få och jag upplever mer stress över tävlingarna idag. Kanske är det en del av instagramgenerationend strävan efter att visa upp att de lyckats. Kanske har jag bara hamnat på fel tävlingar de senaste åren.

Ska tillägga att det gällt officiella. Blåbärs/inoffar har jag inte sett det på.

Okej matte jag fixade en rosett till dig, var är min kyckling?

Visst förstår jag att man blir stressad på tävling. Det blir jag också men det är väl inte hela världen om det går lite tokigt. Det blir ju roliga historier att ta med sig hem. En av de jobbigaste jag har var när jag tävlade en av mina tidigaste lydnadstävlingar på 90-talet i KM. I moment inkallning ropar jag hit, ser hunden komma rakt mot mig men istället för att stanna och sätta sig på sidan får han fågelhundsrycket och springer två hela varv runt apellplan. Sedan sätter han sig fint fot vid min sida.

Domare fnissade och sa : Jag har ingen aning om hur jag ska bedöma det där. Men någon slags hederspris blev det 😁

Det kanske inte var jättekul där och då men vad spelar det för roll. Vi hade en trevlig dag i solen och ett roligt minne.

För mig har det alltid varit viktigast att ha skoj ihop och få göra verkliga saker som hundarna får känna sig behövda i inte att få tior i lydnaden. Jag har också brutit när jag sett att de inte velat. För det bör man när man är ett team och den ene inte är i form.

Kom ihåg att det enda som spelar roll är att du och din hund/katt/sjölejon har kul. Är det roligare att spendera tiden och leta efter blåbär i skogen så gör det. Tävlingar är inte viktigt däremot är det viktigt att ha ett nära band och göra roliga saker ihop.

Parkour i aprilväder med matsäck och filt.

I maj kommer vi att presentera en liten vårutmaning i just parkour hoppas ni vill vara med.