Jag fick frågan vilka mina favorithundsporter är. Jag gillar dragweight, läckage och mineral sök samt parcour bäst. Det absolut bästa med parkour och mineral och läckagesök är att det egentligen inte går att tävla i. Visst kan man utmana sig själv och sträva efter att få en titel men du tävlar aldrig mot andra bara utifrån din hunds förutsättningar och kunskaper.
Det låter säkert jättekonstigt när det kommer från en som senaste tiden delat mycket bilder från tävlingar i lite olika sporter. Men det är sant, jag är verkligen ingen tävlingsmänniska. Jo, jag tävlade i många år som ung men ju äldre jag blivit desto längre bort ifrån det kommer jag. Kanske mycket för att jag upplever att officiella tävlingar har ett hårdare klimat än vad jag är van vid. När jag tävlade med gamla vovven Bosse i rally för ett par år sedan var det ofta jag stötte på folk som blev arga både på hunden och sin omgivning när det inte gick perfekt. Det förekom säkert förr men jag har extremt få minnen av det. Visserligen har jag några riktigt hemska upplevelser från min ungdom också men de fallen var ändå få och jag upplever mer stress över tävlingarna idag. Kanske är det en del av instagramgenerationend strävan efter att visa upp att de lyckats. Kanske har jag bara hamnat på fel tävlingar de senaste åren.
Ska tillägga att det gällt officiella. Blåbärs/inoffar har jag inte sett det på.
Visst förstår jag att man blir stressad på tävling. Det blir jag också men det är väl inte hela världen om det går lite tokigt. Det blir ju roliga historier att ta med sig hem. En av de jobbigaste jag har var när jag tävlade en av mina tidigaste lydnadstävlingar på 90-talet i KM. I moment inkallning ropar jag hit, ser hunden komma rakt mot mig men istället för att stanna och sätta sig på sidan får han fågelhundsrycket och springer två hela varv runt apellplan. Sedan sätter han sig fint fot vid min sida.
Domare fnissade och sa : Jag har ingen aning om hur jag ska bedöma det där. Men någon slags hederspris blev det 😁
Det kanske inte var jättekul där och då men vad spelar det för roll. Vi hade en trevlig dag i solen och ett roligt minne.
För mig har det alltid varit viktigast att ha skoj ihop och få göra verkliga saker som hundarna får känna sig behövda i inte att få tior i lydnaden. Jag har också brutit när jag sett att de inte velat. För det bör man när man är ett team och den ene inte är i form.
Kom ihåg att det enda som spelar roll är att du och din hund/katt/sjölejon har kul. Är det roligare att spendera tiden och leta efter blåbär i skogen så gör det. Tävlingar är inte viktigt däremot är det viktigt att ha ett nära band och göra roliga saker ihop.
I maj kommer vi att presentera en liten vårutmaning i just parkour hoppas ni vill vara med.
Aktivafyrfotingar.se 